Betyg 5 av 5
Jag har precis läst ut Amanda Hellbergs 'Tistelblomman' och kan konstatera att hon har gjort det igen; skrivit en spännande roman med ryslig inramning. Jag har läst Amandas två tidigare romaner 'Styggelsen' och 'Döden på en blek häst' och följt Majas resa från Sverige till de fantastiska miljöerna som beskrivs i det sagolika Oxford och på Skottlands högland, ett landskap färgat av lokala myter och sägner.
De exakta miljöbeskrivningarna gör sitt till för att förstärka den kusliga stämning som ligger över varje sida som en skugga, och det är just den där skuggan som Maja med sin speciella förmåga försöker belysa. Historien runt huset Tistelblomman nystas upp i takt med att nackhåren reser sig. Vad har hänt bakom husets stenmurade väggar. Varför är lokalbefolkningen så ovilliga att berätta vad de vet? Man vill veta mer mer MER.
Amanda är oerhört bra att med några få ord fånga en persons egenheter, att skapa en känsla i just den scen som utspelar sig. För det är lätt att 'se' boken som en film. Dialogerna känns naturliga och allt behöver inte sägas för att man ska uppfatta helheten. Man känner med Maja, man 'ser' det hon ser. Amanda bygger historien på ett sätt som gör 'Tistelblomman' till en riktig pageturner, inte ett enda kapitel känns som en passage. Jag längtar redan efter nästa. Efter mer mer MER.
-Terése Söderlund
När kommer ljudboken ? Jag vill ha NUUUUUUUU!
SvaraRadera